binkan

Alltså, helmysko. Blixtrade och dundrade en hel del i natt vilket jag för det mesta brukar tycka är vrålmysigt :) Så skönt att kura ihop sig i en filt och bara lyssna på när regnet nästan slår sönder taket och himlen lyses upp av blixtarna :)
Om det inte blåser halv storm d.v.s. för då tror jag att ett stort träd ska ramla in genom taket och hälsa på mig. Och den sortens påhälsningar gillar jag inte. Brukar iofs tänka att jag kommer höra när grannens hus brakar för det står närmare skogen och sen kan jag lugna ner mig lite men iaf, blixtar och dunder var jag inte rädd för.

Men något har hänt.
De två gånger som de blixtrat ordentligt under tiden jag och A varit tillsammans har jag dragit täcket över huvudet om natten, hur barnsligt är inte det ?! Så nu tycker jag att det är superläskigt och kniper ihop ögonen så fort jag bara kan, helst skulle jag nog vilja skrika också men lyckas på något sätt mitt i tumultet att kväva det..

Haha, det är ju faktiskt så att man skulle kunna skratta ihjäl sig när man vaknar på morgonen och inser vilken jäkla barnrumpa man är !

Nu ska jag hoppa in i duschen och fixa till mig för sen kommer systrarna och hämtar mig så ska vi shoppa morsdag-present :)

Ciao!