Livet är orättvist...

I eftermiddags när jag kom hem fick jag ett hemskt besked. En kompis till mig omkom i en longboardolycka. Vi var inte nära vänner men varje gång vi sprang på varandra så bytte vi några ord. Vi träffades första gången under lite udda omständigheter, jag visste att vi gick på samma skola och jag behövde låna ett skateboard till vårt avslutningskort så jag sprang fram till honom på stan. Han blev paff men självklart fick jag låna det, så nästa dag stod skateboardet i mitt klassrum och sedan dess har vi alltså alltid småpratat med varandra.

Han blev bara 21 år gammal och lämnar efter sig en dotter på omkring 3-4 år. Kommer ihåg när han berättade att han skulle bli pappa, han var så glad. Det var han alltid, han var glädje personifierad i mina ögon för han hade alltid ett leende på läpparna. Det känns så ledsamt och orättvist att en så ung fin människa ska tas ifrån jorden såhär. Jag blir ledsen av att veta att hans dotter går miste om att få växa upp med sin far och att hon inte får lära känna honom mer. Mina tankar går till hans familj och hans närmaste.

Vila i frid Oskar.


Kommentarer
Postat av: Sanna

Vad ledsamt!

Jag beklagar sorgen!



Vet själv hur det känns när en vän går bort. :(

2009-09-22 @ 23:46:25
URL: http://sannabromander.webblogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0